fredag 5 juni 2015

Återlämningslådan!

Det är dag för er som tar studenten att kolla över era bibliotekskonton och se till att lämna tillbaka era lånade böcker! Ni får givetvis låna böcker över sommaren också om ni vill, huvudsaken är att ni lämnar tillbaka böckerna sen (här eller på något av Helgebiblioteken). Övriga elever bör också se över sina lån och antingen återlämna eller låna om böckerna! Eftersom det är sommarlån är förfallotiden först fredagen den 28 augusti. Bra va :)

Vår återlämningslåda har fått ett nytt och mer passande utseende. Birgitta tapetserar som värsta proffset! Så här snyggt blev det!




Gudrid Torbjörnsdotter

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Om vi läser om vikingar i skolan så nämns ofta Erik Röde på Grönland och Leif Eriksson som for till Vinland, (Nordamerika). I de isländska berättelserna Grönlänningasagan och Erik Rödes saga från medeltiden är det dock inte bara manliga vikingapijonjärer som nämns. Gudrid Torbjörnsdotter har en central roll i båda berättelserna och är, vad man vet, en av de mest vittberesta vikingarna. Hon föddes på Island, flyttade med nybyggare till Grönland, försökte kolonisera Vinland med sin man och sägs ha åkt på pilgrimsfärd till Rom. I boken Vikingaliv (2007) av Dick Harrison och Kristina Svensson kan man läsa om Gudrid. Den boken är huvudkällan till detta inlägg.

Koloniseringsförsöket av Vinland som Gudrid och hennes man Torfinn ledde var det mest omfattade koloniseringsförsöket av området på den tiden som vi idag har kunskap om. De var borta i tre år och byggde upp en by. De var dock tvungna att återvända till Grönland på grund av strider med skrälingar, indianer. Under tiden i Vinland födde emellertid Gudrid en son, Snorre, den förste ”vite amerikanen”. Värt att nämna om Gudrid är också att hon gifte sig tre gånger och att när hennes män dog fick hon ärva dem. Något som kvinnor exempelvis inte fick i Sverige på 1800-talet.

Varför är historien om Gudrid viktig? För det första får Gudrids historia oss att kunna överväga vår syn på kvinnornas rättigheter förut i tiden. Tanken om att kvinnorna i historien alltid har varit förtryckta finns hos många. Dock så verkar Gudrid ha haft mer rättigheter än vad kvinnor hade på 1800-talet. Hon har också betytt så mycket att hon fått spela en stor roll i de isländska sagorna som skrevs ned runt 1200-1300-talen. Tvåhundra till trehundra år efter hennes död. I Erik Rödes saga nämns hon till och med mer än Erik Röde. Viktigt är också att hon inte nämns som ensam i sitt slag av att vara en viktig kvinna i historien. För det andra har själva koloniseringsförsöket betydelse för världshistorien. Folk från västvärlden försökte bosätta sig och födde barn i Nordamerika långt innan Columbus ”upptäckte” kontinenten.
/Olivia Möller, SA12

Eleanor Roosevelt

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Eleanor Roosevelt föddes den 11 oktober 1884 i New York City, New York. Idag är hon arketypen som alla presidentfruar (First Ladys) försöker nå upp till. Förutom att hon är den längst sittande presidentfrun av alla då hon satt i 12 år från 1933 fram till hennes man, Franklin D. Roosevelts död 1945. Hon var en viktig figur för feminismen. Bland annat var hon den första presidentfrun att hålla en egen presskonferens, dessutom för enbart kvinnliga journalister. Innan hennes död 1962 blev hon utnämnd till The Presidential Commission on the Status of Women av dåvarande presidenten John F. Kennedy. Hon översåg även utarbetandet av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna

Hon är viktig inte bara för att hon på många sätt var den förste av sitt slag, en first lady som aktivt deltog i politiken, utan hon var även instrumental i formandet av de värderingar som stora delar av västvärlden har idag angående mänskliga rättigheter. Dessutom var hon en livslång kämpe för kvinnliga rättigheter. Hennes åstadkommelser bör läras ut mer så att man får en bild av hur viktig kvinnor varit i historien och inte minst under de senaste hundra åren då Eleanor Roosevelt utan tvekan har varit en utav de mest inflytelserika kvinnliga förebilderna i historien.
/Oscar Brickner, SA12

Boktipset v. 24 - Den sluga svanen



Den sluga svanen och andra berättelser av Pelle Olsson. Det här är en lättläst bok med tillhörande cd-skiva att lyssna på. Pelle Olsson är en efterfrågad berättare. I fem skrönor avslöjar han hur djur gör för att lura människor. Helt tokiga berättelser.

En till lättläst är Bengtssons hemlighet av Camilla Wallqvister också med cd-skiva. Den handlar om Johanna som flyttat ut på landet och skaffat får. De smiter ut ur fårhagen och vart har de tagit vägen och hur kunde de komma ut?

En lättläst klassiker med cd-skiva är Lady Chatterleys älskare av D.H. Lawrence. Ja ni som har läst den vet vad den handlar om, och ni som inte läst får göra som jag och läsa boken.
/Birgitta

torsdag 4 juni 2015

Fredrika Bremer

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Fredrika Bremer var en kvinnorättskämpe och författare som föddes i Åbo, Finland den 17 augusti 1802, men som bosatte sig i Stockholm tre år senare med familjen. Som sagt så var Fredrika Bremer en stark förespråkare för kvinnans rätt i samhället och hon var också mycket socialt engagerad. Hennes argument var att kvinnor skulle få en bättre social status och bättre utbildning. Idag betraktas Fredrika Bremer som en pionjär inom kvinnorörelsen. Hon inspirerade många med boken Hertha där hon gav uttryck för sin irritation kring den ogifta kvinnans ställning i Sverige under hennes tid.

Fredrika Bremer har haft stor betydelse för historien och många anser att hon bidragit till lagen som gav kvinnan rätt att bli myndig vid 25 års ålder år 1858 och trots detta har hon en väldigt liten plats i historieböckerna. Det är lättare hitta information på nätet och den huvudsakliga källan jag använt är denna.

Det är viktigt att belysa denna typ av kvinnor i historien. Liksom Fredrika Bremer finns det många kvinnor som genom tiderna har haft stor betydelse i historien men som inte får ta plats i historieböckerna. Hade det vart annorlunda och att kvinnorna istället skulle fått ta lika mycket plats som männen skulle det mycket väl kunna vara så att kvinnosynen skulle se ut på ett helt annat sätt idag. Det finns antagligen minst lika många kvinnor som män som har och spelar roll för historien och trots detta är det bara männen som belys samtidigt som kvinnorna osynliggörs.
/Maria Gunnarsson, SA12

onsdag 3 juni 2015

Marie Curie

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Marie Curie var en framstående forskare under 1800- och 1900-talet som gjorde stora upptäckter inom fysik och kemi. Hennes arbete har varit betydande för cancerforskningen då hon upptäckte att radioaktiva strålar både kunde bota cancer men också orsaka svårläkta sår. Marie Curie var även den första kvinnan att vinna nobelpriset i fysik år 1903, dessutom är hon en av få som vunnit två gånger då hon 1911 även vann priset i kemi. De arbeten Marie Curie utfört har varit revolutionerande för naturvetenskapen men trots det är det ytterst sällan hon nämns i historieböckerna, därav att den huvudsakliga källan i detta fall varit nationalencyklopedins hemsida. Förutom att det kan vara värt att nämna vad hennes forskning fått för betydelse i dagens samhälle skulle en plats i historieböckerna också bidra till jämställdhet och inspiration.

Att Curie blev tilldelad nobelpriset två gånger visar att trots det patriarkaliska samhället hon levde i kunde hon träda fram och få uppmärksamhet för det hon gjort. Om detta skulle framhävas kanske fler kvinnor idag skulle våga eller vilja engagera sig inom forskning eller kanske undervisning på hög nivå som Curie även gjorde. Dessa är områden som främst domineras av män. Dessutom kan man fråga sig varför män som Albert Einstein och Isac Newton ska få en plats i läroböckerna om inte Marie Curie? Hennes arbeten har varit minst lika betydande och står för stora delar av vad elever lär sig inom naturvetenskapen idag. Skulle kvinnor få större plats i historieböckerna skulle det tillföra ett större historiskt perspektiv hos eleverna, dessutom skulle det leda till ett mer jämställt samhälle. Ju fler kvinnor som får synas i historien, desto fler kvinnor kommer att få synas idag.
/Linnea Söderkvist, SA12 

Elise Ottesen Jensen

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Elise Ottesen Jensen (1886–1973) var en sexualupplysare, reformist och journalist. Hon tog upp kampen mot diskriminerande lagar och förändrade synen på sex. Kvinnor dog tidigare ofta av barnafödsel och levde i skräck för att bli gravida. Illegala aborter utfördes på grund av den stränga abortlagstiftningen. Elise bildade RFSU som blev ett helt livsverk. Hon reste runt och informerade fattiga människor om könssjukdomar och lärde kvinnor att använda preventivmedel. Jensen blev en förebild för skolans sexualundervisning och inspirerar oss än idag. Hon skrev krav på fri abort gjord av läkare och att kvinnan skulle få rätten att bestämma över sin egen kropp. ”Jag drömmer om den dag då alla barn som föds är välkomna, alla män och kvinnor jämlika och sexualiteten är ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet”, sa Elise Ottesen-Jensen.

Elise är en orättvist bortglömd person som möjligen bara nämns i historieskrivningen, hon borde få mer plats. På internet är det lättare att hitta fakta om henne än i historieböckerna, t.ex. här. I sitt arbete för att ge kvinnor rätten att bestämma över sin egen kropp, rätt till abort och preventivmedel har hon gjort centrala insatser för det svenska samhällets utveckling. Hon har gjort sexuallivet mer njutningsfullt och mindre ångestladdat. Hon kan ses som en kvinnolegend då hon har förändrat synen på sexualitet och jämlikhet mellan män och kvinnor. Att lyfta fram betydelsefulla kvinnor som Elise i historien kan påverka vårt sätt identifiera oss själva. En ojämlik historieskrivning har till viss del bidragit till kvinnoförtrycket som råder idag, tänk då vad en jämlik historieskrivning skulle medföra för kvinnans ställning i framtiden? Det kan stärka kvinnors roll och kan förändra vår syn på historien såväl som framtiden. Genom att belysa att kvinnor har varit lika starka och betydelsefulla i historien som män kan ett mer jämställt samhälle uppnås.
/Jonna Johansson, SA12

Nya böcker i maj

Här kommer en lista över alla nya böcker vi köpte i maj!
 
C Religion
Enoksen, Lars Magnar - Gudar och gudinnor i Norden
K Historia
Liljegren, Bengt - Alexander den store
L Biografi
Belfort, Jordan - The wolf of Wall Street
Holden, Wendy - Överlevarna
Lundberg, Patrik - Gul utanpå
Pozzo di Borgo, Philippe - Untouchable (lättläst på engelska)
O Samhälls- o rättsvetenskap
Bergfeldt, Carina - Sju dagar kvar att leva

H Skönlitteratur
Allende, Isabel - Amandas gåta
Dashner, James - I dödens stad
Fernandez, Enrique - Sagor från kobrans tid (Seriealbum)
Garcia, Kami - Mörkrets demoner. Ondskan vaknar
Lawrence, D. H. - Lady Chatterleys älskare (lättläst bok med ljudbok)
Long, Marie-Chantal - Den blomstertid nu kommer
Marchetta, Melina - Ett folk utan land
Nesbø, Jo - Blod på snö
Olsson, Pelle - Den sluga svanen och andra … (lättläst bok med ljudbok)
Sveland, Maria - Befrielsen
Wallqvister, Camilla - Bengtssons hemlighet (lättläst bok med ljudbok)

Engelsk skönlitteratur
Abbott, Megan - Dare me
Brooks, Kevin - The devil's angel (lättläst)
Chambers, Aidan - Blindside (lättläst)
Green, Sally - Half bad
Hinton, Nigel - Daredevil (lättläst)
Rai, Bali - The gun (lättläst)

Välkommen att låna hur många böcker du vill, du får behålla dem hela sommaren!

tisdag 2 juni 2015

Mette Rosenkrantz

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Historieböckerna är fulla med rika män högt upp på samhällspyramiden, så varför inte nämna en kvinna egentligen? Det är ju inte så att rika och ensamstående kvinnor inte fanns överhuvudtaget! Mette Rosenkrantz, till exempel. Hon föddes 1533 i en dansk rik släkt. Med hennes pengar och släktställning kunde hon redan giftas bort vid 14 års ålder. På den tiden var det tydligen att lyckas som kvinna… Efter två väl strategiska giftermål var hon Danmarks rikaste kvinna innan sin död, år 1588. Under sin levnadstid hade hon så stort inflytande i samhället att hon konkurrerade med kungen. Han kände sig till och med hotad av Mette och fick säga stopp till hennes storslagna plan för sin andre makes begravning, eftersom det skulle överglänsa honom.

Enligt mig är det ändå lite lustigt att det endast var män som fick engagera sig politiskt och vara makthavare. Mette Rosenkrantz fick en givet högre ställning och mer rättigheter som änka men i många fall stod sonen som ägare för godsen, fast än han bara var åtta år. Som boken Den dolda kvinnomakten, 500 år på Skarhults slott beskriver hennes makthavarspel ”… likt en schackspelerska listigt flyttat runt pjäserna för att vinna till sig patronatsrätten”.

Exempel på kvinnor med makt, som Mette, är inte unika. Vi har bland annat drottning Kristina i Sverige eller drottning Victoria I av England. Ingen av dessa kvinnor arbetade i dunkel för att dölja sin makt. De har helt enkelt inte fått ”plats” i historieskrivningen.
/Johanna Palm Nilsson, SA12

Olympe de Gouge

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Olympe de Gouge var en aktivist under 1700-talet. Hon stöttade den franska revolutionen, dock var hon missnöjd över att de mänskliga rättigheterna som kämpades för inte gällde kvinnorna. Hon engagerade sig därför inom politiken och gav ut en deklaration om de mänskliga rättigheterna där hon inkluderade kvinnorna. Hon bidrog på det sättet till den politiska omvandlingen i Europa och till att nya lagar för kvinnors rättigheter införskaffades. Hon engagerade sig även inom många andra områden där hon tyckte orättvisa kunde finnas, slaveri och utomäktenskapliga barns rättigheter bland annat.

Olympe de Gouge nämns i vissa av de äldre historieböckerna, dock endast bland andra kvinnliga aktivister under 1700-talet. Därför har huvudkällan till denna text varit en hemsida tillägnad till Olympe de Gouge. Som tidigare nämnt har inte Olympe de Gouge personligen fått ett särskilt stort utrymme i läroböckerna, vilket hon borde. Hon som individ förespråkade jämnställdhet, hon stod upp för vad hon trodde på även när makten och andra aktivister var emot det hon kämpade för. I slutändan bidrog detta till en reformation inom Frankrike och nya lagar instiftades till godo för både kvinnors rättigheter och för utomäktenskapliga barn. Tyvärr hann hon inte uppleva detta då hon blev avrättad för sina åsikter innan lagarna iförskaffades.

I dagens historieböcker kan man finna en brist på kvinnor som inom politiken gjort en skillnad, särskilt under en tid då mansdominansen var som starkast. I stora delar av världen kan man fortfarande finna stora ojämlikheter inom politiken, därför bör man lyfta fram personer som Olympe De Gouge som historiskt vågat ta plats inom politiken samtidigt som de rättigheter hon kämpade för då, gjort livet lättare för kvinnor än idag.
/Sofie Hanold, SA12

Margret Thatcher

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker. 

Margret Hilda Thatcher föddes den 13 oktober 1925 och dog den 8 april 2013. Hon var Storbritanniens premiärminister mellan åren 1979 – 1990, vilket inte bara gör henne till den enda kvinnan som innehavit posten men även till den person som besatt den längst under 1900-talet (1979 – 1990). Hon var politiskt intresserad under hela sitt liv och utsågs redan 1950 till att ställa upp i valkretsen Dartford, då som den yngsta konservativa kvinnliga kandidaten någonsin. Margret Thatcher kom ofta att kallas för ”Järnladyn” som en följd av den kompromisslösa politik hon bedrev i kombination med hennes hårda ledarstil. ”Thatcherism” är ett ord som använts för att beskriva just den politik Järnladyn bedrev, som hade starka inslag av marknadsekonomi och konservativa värderingar.

Thatchers politik har blivit både kritiserad och hyllad: visserligen ledde hennes politik under en tid till kraftigt förhöjd arbetslöshet, men samtidigt bidrog hennes reformer till ökad konkurrens och tillväxt. Hennes starka ledarskap anses av många ha väglett Storbritannien igenom en tid då många valde att inte satsa på dem på grund av ständiga strejker från fackliga organisationer. Hennes popularitet bland folket var ojämn, men under hennes tredje mandatperiod år 1987 införde hon en kommunalskatt som i folkmun kom att kallas för ”Poll tax”. Detta gick inte hem hos folket, dessutom var det inte heller många inom hennes eget kabinett som delade hennes negativa syn på den Europeiska gemenskapen. Margret Thatcher tvingades avgå som partiledare och premiärminister år 1990 efter att Michael Heseltine utmanat henne om partiets ledarskap.

Jag tror att om fler fick lära sig om starka kvinnor som Margret Thatcher skulle den bild av mannen som ensam dominant kraft i världen historiskt sett försvagas, och därigenom kan historien i framtiden framställas på ett mer verkligt sätt: på ett sätt där kvinnor faktiskt ofta spelat en viktig roll.
/Joakim Kvist, SA12

måndag 1 juni 2015

Karin Månsdotter

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Få kvinnor i den svenska historien har gjort en klassresa liknande Karin Månsdotter. Från fattig piga till drottning av Sverige och maka till kung Erik XIV. Att Sveriges kung valde att gifta sig med en kvinna av folket var på den tiden så uppseendeväckande, att paret avsattes från tronen. Därefter har man försökt sopa undan spåren efter både Erik XIV och Karin Månsdotter. I dagens historieskrivning är det därför vanligt att Karin mer framställs som ett komplement till kungen, än som den person hon faktiskt var.

Från de få beskrivningar som finns, berättar däremot Herman Lindqvist (Historien om alla Sveriges drottningar, 2007, s. 175-186) att Karin var en vacker, stark och målmedveten kvinna. I hovet lärde hon sig läsa och skriva, vilket då var mycket ovanligt för flickor från arbetarklassen. Hon ska även ha haft en positiv inverkan på kungen, fått honom att handla rätt och även verkat lugnande då han periodvis var mentalt sjuk. Efter Eriks död, tilldelades Karin en gård i Finland. Gården gav goda inkomster och i Finland umgicks Karin med flera adelsfamiljer och var engagerad i välgörenhet. Överallt ska hon ha tagits emot med värme och respekt. Svaret på frågan om varför Sveriges kung valde att gifta sig med en flicka av folket, är sällsynt i kungliga sammanhang, men enkelt – kärlek.

Genom Karin Månsdotters öde lär vi oss mer om historien. Dels visa det kvinnors roll genom historien, med det faktum att efter bröllopet mellan Karin och Erik XIV skulle det dröja över fyrahundra år innan en regent gifte sig med en icke-kunglig person. Det visar också att kvinnor i framtiden inte får underkuvas, kanske är då de glöms bort i historieböckerna? Framför allt lär vi oss att historien är full av betydelsefulla kvinnor – det gäller bara att lägga märket till dem.
/Ida Ersmar, SA12

Florence Nightingale

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Florence Nightingale var en självständig kvinna som växte upp i Italien. Nightingale har varit en av de personer som har betytt mest för sjukvårdens utveckling inom det militära men även sjukvård i allmänhet. Hon öppnade skolor för att utbilda sjuksköterskor och manualer för hur sjukvård skulle skötas.

Nightingale är mest känd för att under hennes insats i Krimkriget ha utvecklat sjukvården främst genom att driva den mer hygieniskt. Nightingale beräknas ha sänkt dödligheten på sjukstugor i Krim från 42 procent till endast 2 procent genom att driva den antagligen mest hygieniska sjukstugan och att utbilda och informera andra sjukstugor om hur viktigt just hygien är vid behandlingen av patienter.

Florence Nightingale har varit en historiskt viktig kvinna efter att ha reformerat sjukvården, fört feminism framåt efter att ha visat att kvinnor kan vara självständiga och göra karriär samt att hon var en av hennes tid mest framgångsrika kvinnor. Hade man nämnt kvinnor som Nightingale i historien istället för att gömma undan dem så skulle samhället kunna sett annorlunda ut på många sätt idag. Främst kvinnor kunde få förebilder som var lättare att identifiera sig med och flera hade blivit inspirerade av de självständiga kvinnorna, feminismen hade utvecklats snabbare och kvinnorna hade blivit mindre förtryckta.

Varför en sådan inflytelserik och historiskt viktig kvinna inte nämns i historieböckerna är en fråga som är svår att besvara för alla borde veta vem Nightingale är. Man kan läsa om Nightingales enastående liv i en kortfattad text på websidan popularhistoria.se där informationen i den här texten är tagen ifrån.
/Henrik Hemlin, SA12

söndag 31 maj 2015

Rosa Parks

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Rosa Louise McCauley Parks var en amerikansk medborgarrättskämpe som föddes år 1913 den 4:e februari. Till en början var hon en vanlig medborgare, sömmerska som var på väg hem från jobbet på en buss. Det skedde år 1955 i Alabama den 1 december, då busschauffören bad henne flytta på sig för en annan vit man. Då hon vägrade flytta på sig blev hon gripen av två poliser. Självfallet blev det konsekvenser av detta då de svarta medborgarna startade en bojkott där de vägrade åka kollektivt i 381 dagar. Men ett år efter incidenten insåg alla bolag att de gick med för stor förlust så de var tvungen att ta bort lagen, så den 21 december 1956 slog USA:s högsta domstol fast att både svarta och vita fick samma förutsättningar angående kollektivtrafiken.

Jag anser att hon har en stor betydelse för vår historia. Speciellt för rasuppdelningen som mer och mer försvann från just den dagen då hon vågade säga ifrån. För under den tiden var svarta och vita inte lika mycket värda.

Varför vi ska studera Rosa Park som en del av historien är just för att det hon gjorde blev ett startskott till att vi började se lika på svarta och vita, vilket är en otrolig viktig del för att det ska vara jämställt här i samhället. Om hon inte hade vågat sagt ifrån kanske det hade varit lika än idag, vem vet. Jag tror inte många vet varför både svarta och vita har samma rättigheter idag, vilket man bör veta och det får man lära sig om man studerar Rosa Parks.

Man hittar inte mycket om Rosa Parks i de vanliga historieböckerna. För att läsa om henne och vad hon gjort så kan man besöka denna hemsida
/Fredrik Stenberg, SA12

Maria Sofia de la Gardie

Vad får vi lära oss - vad får vi INTE lära oss?

SA12 har skrivit om kvinnor som varit framstående i historien, men som inte tillåtits vara lika framträdande i läromedel och historieböcker.

Maria Sofia de la Gardie, dotter till Jakob de la Gardie och Ebba Brahe, var en svensk grevinna och industriföretagare som levde mellan 1627-1694. Hennes far var fältherre och riksråd och modern var adelsdam och hovfröken. Hon gifte sig vid 16-års ålder med Gustaf Oxenstierna som var i trettioårsåldern och tillsammans fick de två barn. Gustaf fick överta hennes fars guvernörspost i Reval och när de senare återvände till Sverige avled han och Maria Sofia stod kvar som änka vid endast 21-års ålder. Hon gifte aldrig om sig och fick därför förvalta pengarna som hennes barn ärvt från deras fader och sedan när även Jakob dog fick Maria Sofia ärva stora egendomar. Hon bosatte sig på Tyresö och därifrån styrde hon alla sina gods som hon hade startat upp. Hennes intresse märktes genom framgångarna och hon tog vara på sin chans. Bland annat så reste hon till Holland för att studera näringslivsfrågor och hon började även att bryta stenkol i Skåne som hon sålde och exporterade. Hon var en framgångsrik kvinna som också blev Sveriges första kvinnliga storföretagare.

Hade man fått läsa mer om sådana här kvinnor i historieskrivningarna hade förmodligen en helt annan bild av kvinnor förts fram och det förtrycket som finns idag kanske inte hade varit detsamma. Hon nämns i förbifarten i historieböckerna men för att få reda på mer fakta om henne har stockholmslansmuseum.se använts som källa.

Det finns många starka kvinnor genom historien som har styrt och drivit bland både kungar och bondesamhällen och dessa kvinnor behöver tas upp. Man behöver se att kvinnor också har gjort skillnad och att de också kan styra. Med fler berättelser om kvinnor som Maria Sofia de la Gardie så skulle världen se annorlunda ut idag.
/Emilia Dahl, SA12